our own pretty ways
Igår när vi var ute träffade jag på min förra granne Tedde som jag bodde jämte förra året. Syskonen Tzatzios var lätt de bästa grannarna ever! Alla gemensamma fester där vi sprang mellan våra lägenheter, Rebecca som alltid knackade på för att få en alvedon eller två, mitt grogg-glas som alltid stod redo att drickas ur i deras skåp, rökte på deras balkong eftersom jag inte hade någon... Ibland kände jag mig lika hemma där som i min egen lägenhet!
Jag saknar fortfarande min lägenhet, människorna runtomkring & livet jag levde då... Visst trivs jag mucho bra här i Växjö också men jag tror ingenting någonsin kommer bli bättre än vissa av stunderna på Vinkelgatan förra året. It was the time of my life.
Problemet är att när jag är i Karlshamn vill jag till Växjö, men när jag är i Växjö vill jag till Karlshamn. Jag önskar att man kunde blanda det bästa med de båda städerna & plocka ihop de bästa människorna & ha en nästan perfekt tillvaro.
